Dia Psalma - Höstmåne текст песни

Det var en gang en kvinna och en man
som lange hade dromt om ett barn.
Men nar barnet aldrig kom,
sa trostade sej dom:
"Var familj far nog vanta ett tag.
Familjen far nog vanta ett tag."

Dom langta' till att fa bli mor och far;
alla barn klader som dom hade spar't...
Dom forsokte flera ar,
det blev alltid som igar.
"Men var tur kommer nog snart.
Ja, var tur kommer nog snart."

Sa en dag antligen

var det nat som hade hant.
Hon gick till lakaren,
det var som hon hade kant:
Hon var med barn.

Hon sprang sa fort att tararna rann.
Nu skulle hon beratta for sin man,
men ett brev var allt hon sag
fran han som i backen lag:
"Det ar bast att du hittar nagon annan.
Jag onskar att du hittar nan som kan.
Ja, det ar bast att du hittar nagon annan.
Jag onskar att du hittar nan som kan."