Kjell Hoglund - Lykttandargrand текст песни

En stilla promenad, i en sovande stad
jag minns en gammal legend, vad tjanar
det till, vem vet vad jag vill, en natt pa
Lykttandargrand

En mork kyrkogard, och en minnesvard
over en glomd poet, kolden ar hard, och ett
ostamt ackord, hors fran en lagenhet
stjarnorna gnistrar, en syn som forbistrar
en tanke av gudarna sand, stjarnorna glimmar
fonster som immar, i ljuset fran
Lykttandargrand

Vad tjanar det till, tiden star still
en katt springer bort genom parken, vid Domkyrkans
torn, skymtar djavulens horn, klovarna stampar
i marken

En stilla promenad, mellan lyktornas rad
en synd som ar glomd och bekand,
en avslutad bikt, en halvfardig dikt
och en sang pa Lykttandargrand

En mork kyrkogard och en minnesvard
over en alskad van, det ar allt jag har
det ar allt som finns kvar
mellan jorden och himmelen

Jag vet det jag vet, pa en galen planet
med blicken mot stjarnorna vand
tyst och diskret, som en hemlighet
som en sang pa Lykttandargrand

Det ar anda tur, att den klagomur
jag byggde har rasat ihop
genom rok och damm, tittar solen fram
och jag anar ett gladjerop

Ja, jag vet det jag vet, pa en galen planet
med blicken mot stjarnorna vand
tyst och diskret
som en hemlighet
som en sang pa Lykttandargrand