Manegarm - Doden текст песни

Ovan manljusa tallkronors rand
Ur stjarnbestrodda djup
I natt rider doden, pa sin jarnskodda best

Som ett svart moln i flykt
foljer hans vingade hov
de som badar om ett slut
Sveper moltyst fram

Spranger fram genom den kalla natten
Malstrommar kring hovarnas stal
Ledsagar de domdas sjalar, vars sand runnit ut

Harforare in i oandlighet
Bringare av evig frid, smartans forlosare
Vaktare av tid

En iskall vind fran himmelens djup
Tre ar slagen pa min dorr
Kallt ar hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med doden
Tar min plats i hans hov

Ovan manljusa tallkronors rand
Ur stjarnbestrodda djup
I natt rider doden, pa sin jarnskodda best

Som ett svart moln i flykt
foljer hans vingade hov
de som badar om ett slut
Sveper moltyst fram

En iskall vind fran himmelens djup
Tre ar slagen pa min dorr
Kallt ar hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med doden
Tar min plats i hans hov

En iskall vind fran himmelens djup
Tre ar slagen pa min dorr
Kallt ar hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med doden
Tar min plats i hans hov