Tysta Mari - Stдmd I Moll текст песни

Madrasserade vдggar, ingen hцr mina skrik,
Jag sitter som pе nеlar, rцr mig bland lik.
Jag дr styrd, Jag дr styrd men vem hеller kontrollen?
Fцljer manualen, spelar rollen.
Дr en halvmеlad tavla, inget av mig дr helt.
Har stulit allt runt mig och nekar blint.
Jag har sprungit hela livet utan att komma fram.
Mitt samvete, det дr helt svart.

Fцrvдntningarna e noll och prestationen e noll,
Jag fixade dom hдr pillren fцr att komma I form.
Jag дr stдmd I moll.

Fyll mig igen, jag vill flytta hem,
Nedsцvd och drogad bara tillbaka igen.
Sеg lyktorna och sen lцs det kallt,
Pе ett blekt ansikte I kaos.
Fцr jag дr en gitarr som tappat sin klang,
Den hдr vдrlden fick mig pе fall.
Jag kunde hцra hur dom viskade mitt namn,
Medans jag krцp bakgatorna fram.

Dom sjцng en melankolisk sеng,
Men jag har alltid дlskat domedagsprosa.
Och jag har alltid vart stдmd I moll.

Fцr jag har krossat alla lampor som lyst pе mig,
Har lеst alla dцrrar och sparkat upp dom igen.
Jag hцrde orden nдr dom lдmnade min mun,
Det dдr lцftet lдt sе jдvla tunt.
Jag lovar, jag ska aldrig gцra det igen,
Nдsta gеng blir den sista tills jag gцr det igen.
I en dimma av lцgner kдndes det rдtt sunt,
Sen kom golvet emot mig och vдrlden snurra runt.

Och I skallen ekade en sorgsen sеng,
Dom sjцng nеt om att fцrlеta och bцrja om,
Och nеt om att vara stдmd I moll.

Jag minns nдr det brann,
Det var inte det hдr jag lovade nдr vi trдffa varann.
Jag minns hur I gick Sankt Pauls:gatan fram,
Genom husen, genom dimman nдr pappret var blankt.
En regning hцstkvдll pе Sцdermalm...