Ola Magnell - Boningen Var Kall текст песни

Till en plats utan el och telefon
Kom jag med min gamla Amazon
Det var redan skymning
Och loven hade nastan fallit av

Ner mot angen var stigen hard och hal
Och en knut av sma diffusa kval
Ensamkanslor kom i vagor
Liksom vittringen av hav

Tristessen
Var mitt pris for lugn och ro
Dar inte ens en drommare kan bo
Om han gar pa ta
Dar folk star pa
Som darar
Och boningen var kall
Boningen var kall

Jag hade kort dit mest pa vilsevis
Huset var ratt och kallt som is
Fukten hade krupit in
Genom springor och spjall

Jag ville folja tankarna till slut
Stada upp mitt kaos och vadra ut
Sparen av gardagens gastar
Och motorhotell

Men jag kunde inte gora mycket mer
An att elda i en spis och varva ner
En standig flod
Av vankelmod
Som sarar
Och boningen var kall
Boningen var kall

Jag hogg min ved men varje dag
Vaxte nytt sly av gammalt obehag
Jag hade luftat mina lungor
Men aldrig sagt ifran

Retroaktiva fenomen
Ville slacka min eld med fotogen
Nar sammanhangen nadde tungan
Fanns ingen telefon

Jag ville varken stanna eller fly
Jag sag inga tran for bara sly
Nar jag foll pa kna
Mot timrets tra
Kom tarar
Men boningen var kall
Boningen var kall