Nu slar varens forsta regn emot taken
jag star vid fonstret, som en valnad
Den har stan ar som ett palagt skratt
lika dod, lika punktlig och lanad
En gang hade jag mitt kort i baren
i slippen mellan framgang och undergang
Mitt i angslighetens storsta seger
i samforstandets och skvallrets knagang
Du drar mig till soffan
vi lagger oss ner, och du viskar
Den har stan ar for sorglig
vi ar varda sa mycket mer
Var klass ar inte forsta klass
nar blodet stiger slinter kniven
Den krankte vill ha sanning till varje pris
men slass med en egg som ar sliten
Nej, inget ar sa svart som att vinna mot sig sjalv
vi kan reglerna, men kan vi spelet
Skriker, faktar fortvivlat framfor domaren
som om vi redan folorat och vet det
Det ar det raka, det akta
i dig som jag ser
Men hur manga kors ska du do pa
du ar vard sa mycket mer
Du sager livet ar en enda kamp for vardighet
jag tror jag forstar vad du menar
En kamp for karleken, guden inom oss
en kamp for det som lyfter, forenar
Politiker, media kanaler utan vatten
allt har ett pris, allt saknar varde
Fran kyrkan pa berget strommar toner
det ar sangen som vi en gang larde oss
Om en rikedom storre
an den har varlden ger
Vi visste det da
vi ar sa mycket mer
Nu slar hostens forsta regn
mot var motorhuv
Nar du somnat sag jag gransen
vi ar over den nu